1700-talet var en tid präglad av konfrontationer mellan olika idévärldar. Den gamla världen, ancien régime, präglad av bl.a. det obegränsade enväldet och principen om kungadömet av guds nåde, mötte nu en helt ny idévärld som bl.a. förde fram det kritiska tänkandet, tron på förnuftet och en strävan till demokrati. Då seklet inleddes var Ludvig XIV makt på fall och Frankrike var på konkursens brant. Flera härskare, bland dem Fredrik den Store i Tyskland, Gustav III i Sverige och Katarina den Stora i Ryssland, styrde dock ännu enväldigt sina riken. Mot slutet av seklet förändrades det andliga klimatet i Europa totalt. Det var främst två revolutioner som accentuerade förändringen, dels den i Nordamerika som ledde till Förenta Staternas självständighetsförklaring år 1779, dels den stora franska revolutionen två år senare.
1700-talet präglades av två motsatta stilriktningar. Den ena var rokokon som framhävde det sinnliga och nyckfulla och som var framsprungen ur barocken, och den andra var nyklassicismen som strävade efter det sanningsenliga, förutom efter klarhet och enkelhet. Ett liknande spänningstillstånd mellan känsloutlevelse och en strävan till klarhet har präglat även andra perioder i konsthistorien. Dessa motstridiga tendenser når sin kulmen i konfrontationen mellan rokokon och nyklassicismen som, i stil med vissa tidigare stilinriktningar, på ett nytt sätt tolkar antiken.
Rokokon tog form bland den franska aristokratin som hade frigjort sig från disciplinen och regelverket i Ludvig XIV:s hov. Nyklassicismen å sin sida betraktas ofta som ett parallellfenomen till de landvinningar som upplysningstidens tänkare och vetenskapsmän presterat. Dessa satte förnuftet och kunskapen på första plats.
Kunskap samlades in och systematiserades. Linné kategoriserade växtriket år 1735 och det under Diderots översyn sammanställda franska uppslagsverket Encyklopédie stod färdigt år 1772. Tron på människan, på hennes förnuft och på rationell kunskap ledde inom kort till samhälleligt omstörtande idéer. Jean-Jacques Rousseau publicerade år 1762 sitt verk Om samhällsfördraget.