9.3

Chinoiserie: vurmen för Kina

Det allt mer utbredda europeiska världsväldet resulterade i att européerna kom i kontakt med andra kulturer. Detta fick långtgående följder för den europeiska konsten. Under 1800- och 1900-talen skapade olika modeströmningar i Europa en vurm för asiatiska kulturer. Kina var det land man först, redan på 1700-talet, intresserade sig för. Fenomenet går i allmänhet under benämningen chinoiserie.

Européernas kännedom om Kina var dock ännu ringa. Det var främst två faktorer som bidrog till att chinoiseriet vann terräng: importen av porslin från Kina och de av jesuiterna förmedlade uppgifterna om alla märkligheter och under i Kina. Kinesiskt blåvitt porslin hade under 1700-talets lopp blivit ett samlarobjekt för de välbeställda i Europa. I många palats fanns porslinsrum där värdeserviser stod framme i glasvitriner.

En orsak till porslinets popularitet var att man i början av 1700-talet ännu inte kunde framställa porslin i Europa. Porslinet fraktades till Europa som tung barlast i fartygen som återvände från sina handelsresor i öster. Kineserna insåg det lönsamma i porslinshandeln och började tillverka porslinspjäser enkom för den europeiska marknaden.

Européernas fantasifulla uppfattningar om Kina suggererades av det glaserade blåvita porslinet med sina i kobolt målade dekorationer. Jesuiternas illustrerade skrifter om Kina bidrog med sitt. I arkitekturen och bildkonsten framträder chinoiseriet främst i form av en märklig sagovärld. I trädgårdarna uppförde man t.ex. versioner eller tolkningar av kinesiska pagoder och paviljonger (9/8). Det kanske finaste exemplet på kinesiskt inflytande är paviljongen Kina slott i Drottningholms slottsträdgård, inte långt från Stockholm.

Det var inte enbart konstnärer som intresserade sig för Kina. T.ex. Voltaire ansåg att Kina representerade en upplyst kultur, främst för att det i landet fanns ett utbildnings- och examensväsen som gjorde det möjligt, åtminstone i teorin, även för människor från lägre samhällsskikt att avancera till högsta möjliga samhälleliga positioner. Voltaire skrev också ett drama anknutet till Kina. Olika Kina-inspirerade teaterpjäser, fantasifullt fabulerade, blev allt vanligare på teatrarna.