10.2

Arkitekturen: stilar för olika behov

Inom arkitekturen levde nyklassicismen livskraftigt vidare genom hela 1800-talet. An efter läge och behov tog den sig olika uttryck. Under Napoleontiden var den starkt influerad av den romerska kejsartidens arkitektur. Som tidigare påpekats är de av Engel planerade byggnaderna kring Senatstorget i Helsingfors fina exempel på denna s.k. empirestil.

Engel var elev till den betydande tyska arkitekten, målaren och scenografen Karl Friedrich Schinkel (1781–1841). Schinkel drog en skarp skiljelinje mellan den grekiska och romerska arkitekturen och opererade medvetet med deras respektive specialdrag. I Schinkels händer utformades de olika elementen i den klassiska arkitekturen till kraftfulla och framstående helheter (10/3).

Den tyska nyklassiska arkitekturen återspeglade den livliga diskussion som pågick om form och funktion. De grekiska pelarsystemen användes om och om igen. De förknippades med olika egenskaper och t.ex. det doriska pelarsystemet upplevdes som ”maskulint”.

Med dessa pelarsystem ”markerade” man byggnaderna, de var ett slags hänvisningar gällande byggnadernas användning och status. Senatstorget i Helsingfors är ett gott exempel på detta. Pelarsystemet i den inte längre vid Senatstorget befintliga huvudvakten var doriskt. Pelarna som pryder universitets huvudbyggnad representerar den joniska stilen och hänvisar till vetenskapen och konsten. Den högstämda korintiska stilen stod högst i rang och var reserverad för den regerande makten samt kyrkan. Således byggdes Statsrådsborgen och Domkyrkan i korintisk stil.

Gotiken rehabiliteras

Romantikens idealisering av medeltiden ledde även till att den gotiska stilen återupplivades. Som ett pittoreskt inslag hade man redan på 1700-talet uppfört ”medeltida” ruiner i engelska landskapsträdgårdar och då gett denna stil epitetet ”gotisk”. Av historiska skäl upplevde man i England gotiken som en näst intill nationell stil.

Arkitekten och teoretikern A. Welby Pugin (1812–1852) lovordade de medeltida spetsvalvskyrkorna. Han ansåg att dessa kyrkor återspeglade en genuint kristen anda och att i dem material, teknologi och funktion samspelade friktionsfritt. Till gotikens popularitet bidrog även 1800-talets intresse för medeltidens litteratur.

Man studerade olika skeden i gotiken och tog sedan i bruk de stilelement som man ansåg vara bäst lämpade för samtiden såväl estetiskt som idémässigt. Den engelska nygotiska arkitekturens monumentalaste manifestation är Parlamentsbyggnaden (10/4) i London, ritat av Sir Charles Barry (1795–1860) och Augustus Pugin (1812– 1852).

Imitationsstilarna

Historicism är ett begrepp som bl.a. relaterar till arkitekturstilar under 1800-talet, stilar som återgår till stilelement under tidigare epoker eller s.a.s. kommenterar tidigare arkitektur. Perioden var således eklektisk till sitt väsen, d.v.s. man använde sig fritt av olika stilar och/eller kombinerade näst intill godtyckligt olika stilelement.

Arkitekturen i slutet av 1800-talet präglades långt av olika imitationsstilar: nygotik, nyrenässans, nybarock, nyrokoko, samt nybysantinsk stil m.m. Sin kanske mest säregna höjdpunkt nådde eklekticismen i den ”indo-saracenska” stilen, en stil som britterna officiellt lanserade för offentliga byggnader i sina kolonier. Denna stil, eller stilblandning, inlemmade på ett ytterst fantasifullt sätt stilelement från Nordafrika, Indien, och medeltiden och renässansen i Europa.