I motsats till Mesopotamien var Egypten avskärmat av naturliga gränser. Därför kunde den egyptiska kulturen utvecklas relativt ostörd av fiendeanfall eller påverkan utifrån. Egypten var inte heller likt Mesopotamien uppdelat i stadsstater som bekrigade varandra, i faraonernas Egypten rådde centralstyre. Faraonerna betraktades som gudar, de var inte som i Mesopotamien enbart gudarnas representanter. Det ovannämnda […]
Det vi idag kallar ”västerländsk civilisation” har långt sin grund i den kultur som på 700-talet f.v.t. började ta form i de östliga regionerna av Medelhavet. Denna grekiska kultur som på 300-talet f.v.t. införlivades med det romerska imperiet hade dock föregåtts av andra: i den egeiska arkipelagen blomstrade under ett halvt årtusende den s.k. egeiska […]
De äldsta konstverken i den egeiska arkipelagen är från ca 3000 f.v.t. De flesta av dem är stiliserade människofigurer i marmor (3/1) som man funnit i gravar på ögruppen Kykladerna. Figurerna varierar i storlek, de minsta är enbart några centimeter höga, de största är nästan i s.k. naturlig storlek. Deras grundform påminner om en kägla, […]
Den grekiska kulturen blomstrade på den grekiska halvön och i den intilliggande arkipelagen och i närområdena ca 700 f.v.t. Detta område var inte ett geografiskt klart avgränsat ”rike”, utan inbegrep flera små stadsstater, s.k. polis, en benämning varur bl.a. ordet politik kan härledas. Otaliga gamla grekiska begrepp och termer lever fortfarande kvar i många västerländska […]
Under sin storhetstid utbredde sig det romerska imperiet förutom runt Medelhavet även över en stor del av Mindre Asien och västra Europa med Skottland som nordligaste utpost. Inom riket rådde en lång period av fred efter att kejsar Augustus deklarerat Pax Romana. Romarna härskade över sitt imperium med hjälp av en effektiv infrastruktur. Ett närverk […]
Under romarväldets sista tid deltog allt färre i den kollektiva religionsutövningen, däremot blomstrade ett flertal olika mysteriereligioner. Vid sidan om kristendomen florerade bl.a. en dyrkan av den mångbröstade fruktbarhetsgudinnan Kybele, och kulterna kring den persiska ”världshärskaren” Mithra och den egyptiska gudinnan Isis. De kristna i Rom utgjorde till en början en anspråkslös och försmådd sekt. […]
Konstantin den Store, som konverterat till kristendomen, utsåg år 330 det grekiska Byzantion till sin nya huvudstad. Stadens läge var strategiskt fördelaktigt, vid vattenleden som korsas av handelsvägen mellan Europa och Asien. Det lilla Byzantion döptes till Konstantinopel och blev huvudstad i det östromerska riket och växte inom ett par århundraden till en internationell metropol. […]
I det föregående kapitlet beskrevs hur den för oss västerlänningar bekanta kristna bildvärlden utvecklades. Samtliga världsreligioner har sina egna bilduppfattningar, och i dagens globaliserade värld kan vi ta del av dem även i vår egen omgivning. Den religiösa bildvärlden kan delas upp i två huvudkategorier. I den ena avbildas gud eller gudarna som antropomorfa, d.v.s. […]
Den religion som idag kallas för hinduism har en flertusenårig historia. Dess rötter finner vi i Veda-skrifterna, ariernas hymntradition (ca 1800−600 f.v.t.) som ursprungligen var muntlig, och även i en pre-vedisk tid, då naturfenomen, t.ex. floder och blommor, ansågs besjälade. Typiskt för hinduismen är att olika energier och naturelement gestaltas som gudar i människo- eller […]
Buddhismen anses ha grundlagts av Siddharta Gautama som levde på 400-talet i östra Indien. Han undervisade på folkspråket och kallades även för Shakyamuni, ”den vise av Shakyas ätt”. Efter att han uppnått upplysning under bodhiträdet började han kallas för buddha, ”den upplyste”. Inom buddhismen anser man dock att det funnits ett flertal buddhor och att […]
