5.3
Landskapet i den ostasiatiska traditionen: meditation över naturen

5.3
Landskapet i den ostasiatiska traditionen: meditation över naturen

Posted · Add Comment

I Ostasien, d.v.s. Kina, Korea och Japan, var en animistisk livssyn förhärskande i årtusenden. Enligt denna livssyn var bl.a. himlakropparna och naturelementen besjälade. Solen, månen, vinden etc. hade sina egna gudomar, likaledes skogarna, träden, haven, floderna och bergen. Redan tidigt betraktades berg och vatten som centrala naturelement, därför kallas landskapsmålning i Kina fortfarande för shanshuihua, […]

6
Medeltiden i Europa och Islam

Posted · Add Comment

”Medeltiden” eller ”medeltida” hör till de termer som i efterhand i nedlåtande syfte använts såväl inom konsthistorien som inom historieskrivningen överlag. När man talar om medeltiden syftar man på en ”mellanperiod” som inföll mellan antiken och renässansen (som tog det antika arvet åter till heders). Medeltiden har också ofta kallats ”mörk”. En dylik definition saknar […]

6.1
Den äldre medeltiden

Posted · Add Comment

Efter att det romerska väldet i början av 400-talet gått under inträdde en tid av oreda då olika folkgrupper begav sig ut på vandring över stora delar av den europeiska kontinenten. Schismen mellan den östliga och västliga kristendomen gjorde att den kulturella tyngdpunkten förflyttades till det gamla romerska imperiets norra gränstrakter. Erövrarfolken, till en början […]

6.2
Den romanska konsten: Europa ”höljs i kyrkornas vita skrud”

Posted · Add Comment

Kring år 1000 blev den centraleuropeiska kristna kulturen allt mer enhetlig. Trots sina tragikomiska förvecklingar kom Korstågen på 1000–1200-talen − med syftet att befria Jerusalem från det muslimska väldet − att till en del förena kristenheten. Feodalväldet satte sin prägel på perioden, och inte minst på klosterväsendet som etablerade sig och expanderade. Pilgrimsstråken sammanband viktiga […]

6.3
Gotiken: en ljusets revolution

Posted · Add Comment

Den franska kungliga klosterkyrkan Saint Denis, i utkanterna av dagens Paris, stod färdig år 1144, och är det äldsta exemplet på den arkitektur som kom att kallas gotisk. Valvkonstruktionstekniken hade förnyats för att kunna förse väggarna med stora fönster. Interiören kom således att bli mycket ljusare än i de romanska kyrkorna (6/10). Kyrkobyggnaden var beställd […]

6.4
Islam och dess bildvärld: människan får ej avbildas

Posted · Add Comment

Islam uppstod på Arabiska halvön. Dess grundare Muhammed föddes i Mecka år 570 v.t. Sin första uppenbarelse fick han av ärkeängeln Gabriel då han var ca fyrtio år gammal. Muhammeds samtliga uppenbarelser finns samlade i muslimernas heliga bok, Koranen. Sin litterära form fick Koranen i medlet av 600-talet. Likt många andra religioner har islam bibehållit […]

7
1400- och 1500-talen: renässansen

Posted · Add Comment

På den italienska halvön tog sig den romanska och gotiska stilen andra uttryck än i det övriga Europa. I Italien fanns mängder med lämningar av romersk arkitektur. Detta återspeglades i den italienska medeltida arkitekturen. Grundplanen för kyrkorna utgick från basilikan, vars form i sin tur har sitt ursprung i de romerska tronhallarna. Utvändigt var kyrkorna […]

7.1
Renässansen: antiken återuppvaknad

Posted · Add Comment

Europas befolkning decimerades radikalt på 1340-talet av digerdöden, d.v.s. av en pestepidemi. Medeltidens feodala värld med ideal anknutna till adel och ridderskap förlorade alltmer terräng. I Italien ledde det här till att stadsstaterna började blomstra. Fresken Den goda styrelsen av Ambrogio Lorenzetti, i Palazzo Publico i Siena, åskådliggör en tidig italiensk stadsstat. I en stad […]

7.2
Renässansens inverkan på omgivningen: harmonins lagar

Posted · Add Comment

Centralperspektivet uppfanns under ungrenässansen. Sannolikt var det arkitekten Filippo Brunelleschi (1377–1446) som insåg dess betydelse, men principerna nedtecknades år 1435 av en annan gigant inom den dåtida arkitekturen, Leon Battista Alberti (1404–1472). Centralperspektivet eller enpunktsperspektivet baserar sig på insikten att alla siktlinjer är räta och underställda geometriska lagar, och att dessa linjer sammanstrålar i en […]

7.3
Måleriet under ungrenässansen: kristendomen möter antiken

Posted · Add Comment

Många remarkabla målare verkade under ungrenässansen. Enbart några av dem behandlas nedan. Vissa av dem hade förbundit sig att tjäna en enda furstesläkt och samtidigt en stadsstat, andra ambulerade mellan olika orter och uppdragsgivare. Som tidigare framgått präglades tidsepoken av en omvärdering av kristendomen, något som senare ledde till reformationen. Olika klosterväsen hade sinsemellan avvikande […]

 
  • saavutettavuusselosteTämä saavutettavuusseloste koskee disco.teak.fi/tila verkkosivustoa ja on laadittu 21.9.2020. Sivustolle [...]
  • FörordDetta undervisningsmaterial är sammanställt för Teaterhögskolan och hör ihop med [...]
  • SaatteeksiTämä oppimateriaali on tarkoitettu Teatterikorkeakoulun ”Tila kuva aatteet” -luentosarjan oheismateriaaliksi. [...]
  • Publikationens uppgifterRummet bilder idéernas värld Manus och bildredaktion Jukka O. Miettinen [...]