Under Wilhelm Åhmans och Mauritz Pousettes år vid Nya Teatern var verksamheten i det nya stenhuset mångsidig och repertoaren höll hög nivå. För åren 1867–1869 utsågs Wilhelm Åhman till teaterns konstnärliga ledare och regissör. Garantiföreningen grundades våren 1867 och under åren 1867–1869 och 1870–1876 var konsul Nikolai Kiseleff dess verkställande direktör. Kiseleffs era i ledningen […]

Av Finlands befolkning på cirka 1,7 miljoner invånare år 1860 var cirka 14 % svenskspråkiga. Förhållandet förblev i stort sett detsamma ända fram till år 1900 när landets befolkning redan uppgick till 3,3 miljoner. I de gamla städerna var de svenskspråkiga länge i majoritet, som till exempel i Helsingfors där procenten svenskspråkiga ännu år 1880 […]

Via några centrala teaterledare får vi följa ett antal nya teaterföretag både i Helsingfors och andra delar av landet. Gemensamt för dem är att de alla hade sina rötter i Suomalainen Teatteri. Karakteristiskt för en del av dem är deras höga ambitionsnivå. Det många av dem också har gemensamt är att de lämnade syskonen Bergboms […]

Med tanken på helhetsbilden över finländsk teater kom de nya teatrarna som grundades under åren strax efter sekelskiftet 1900 och de många nya aktörerna som också presenterades i det föregående avsnittet att få långtgående återverkningar. I närmare 20 år fördes en kulturkamp – inte om Nationalteaterns uppdrag eller policy – utan snarare om vilken av […]

Före inbördeskriget och självständigheten var det som spelades på de professionella teatrarna i Finland mycket likartat. Basrepertoaren bestod av den inhemska nyproduktion som skrevs på Bergboms tid. Men gångbart på de nystartade teatrarna och det som spelades för landsbygdspubliken var också lätta utländska lustspel och gamla komedier, ett slags bottenskikt av det som tidigt hade […]

Händelseförloppet året 1918 kan relativt heltäckande beskrivas med följande fyra begrepp: frihetskrig och revolution, världskrig och inbördeskrig. För att förstå helheten är det nödvändigt att känna till de enskilda delarna. Det som ledde fram till inbördeskriget var summan av flera tragiska incidenter under extrema förhållanden. Under de oroliga åren 1918–1920 från inbördeskriget till fredsfördraget i […]

Bland arbetarteatrarna var det många som satte lapp på luckan våren 1918. Personalen, både män och kvinnor, behövdes som förstärkning i de röda gardena. När de vita återtog städerna i södra Finland konfiskerades en del arbetarteatrars egendom eller beslagtogs för en längre tid. Innan verksamheten körde igång ville segrarna utreda bakgrundskrafterna bakom teatern för att […]

Teaterfältet och sammanslagningarna Statens dramatiska nämnd (Valtion draamallinen asiantuntijalautakunta) tillsattes för att bistå Undervisningsministeriet i frågor som gällde teatersektorn. Nämndens första ordförande var professor Yrjö Hirn, en vidsynt, svenskspråkig kosmopolit och kulturhistoriker. Det verkar som om han redan på 20-talet hade insett den uppriktiga kulturella strävan som präglade arbetarteatrarnas verksamhet. När myndigheterna misstänkte att någon […]